Impact investing – framtidens hållbara investeringar?

Impact investing eller påverkansinvesteringar är ett sätt att investera som förenar avkastning med samhällsnytta. Själva begreppet impact investing myntades vid Rockefellerstiftelsens konferenscen-ter i Bellagio år 2007. Syftet var att hitta ett lämpligt namn till investeringar som vid sidan av finansi-ell avkastning i traditionell bemärkelse strävar efter att skapa tydlig och mätbar samhällsnytta.  

På senare år har den här typen av investeringar slagit rot runtom i världen. Organisationen The Global Impact Investing Network (GIIN) uppskattade det globala marknadsvärdet för påverkansinvesteringar till cirka 60 miljarder USD i maj 2015 och påverkansinvesteringar utgör idag den klart snabbast väx-ande metoden inom ansvarsfulla investeringar. Världsekonomiska forumet i Davos har konstaterat att impact investing rentav kan leda till ett paradigmskifte i synen på investeringar. 

Vad handlar det om för fenomen och varför ter det sig så intressant? I detta nummer av FIM Hållbar-hetsbrev benar vi ut begreppet och stiftar närmare bekantskap med olika slag av påverkansinveste-ringar.

Trevliga lässtunder! Texten finns även i bloggform på www.fim.se. På hemsidan kan du även pre-numerera på FIM Hållbarhetsbrev som en del av vårt månatliga nyhetsbrev FIM Hits.

PS. Om du vill läsa mer om påverkansinvesteringar kan vi även rekommendera artikeln i förra FIM Loufnge!

Vad är påverkansinvesteringar?

Påverkaninvesteringar är ett sätt att investera och inte ett särskilt tillgångsslag i traditionell mening såsom aktier, räntor eller fastigheter. Man kan säga att det finns tre gemensamma nämnare som för-enar alla påverkansinvesteringar:

  1. investeringen riktar sig till verksamhet som strävar efter positiv samhällsnytta,
  2. investeringen omges av tydliga, mätbara påverkansmål, samt att
  3. investeringen har ett finansiellt avkastningsmål.


Påverkansinvesteringar brukar placeras någonstans mittemellan vinstmaximering och välgörenhet – de bryter invanda tankemönster om att investeringar blott och bart skulle handla om finansiell av-kastning och därmed inte omfattar samhälleliga och miljömässiga faktorer. Går det att kombinera en god avkastning och samtidigt bidra till ett bättre samhälle?

Åtminstone så här långt har den här typen av investeringar uppnått sina avkastnings- och påverkan-mål mer än väl. I en undersökning som genomfördes av GIIN år 2015 angav 89 % av de tillfrågade investerarna att den förverkligade avkastningen motsvarade eller överträffade den förväntade nivån samt att påverkansmålet uppnåddes i så gott som alla fall. Investerarna själva uppger att det posi-tiva bidraget till en hållbar utveckling är den primära drivkraften till påverkansinvesteringar. De största utmaningarna hänger ihop med bristen på lämpliga projekt och svårigheter med att jämföra olika projekt.

Påverkansinvesteringar ska inte förväxlas med aktiv påverkan som är en annan metod inom hållbara investeringar. Aktiv påverkan handlar om att investerare genom sin roll som ägare strävar efter att påverka bolag i en mer hållbar riktning. Om du vill läsa mer om skillnaden mellan dessa metoder eller ESG-strategier, som de också kallas, rekommenderar vi genomgången som gjordes i ett tidigare nummer

Vilka typer av påverkansinvesteringar finns det?

Takorganisationen för ansvarsfulla investeringar i Europa, Eurosif, delar in påverkansinvesteringar i tre huvudsakliga kategorier: gröna obligationer, sociala obligationer och hållbara obligationer.

Gröna obligationer (eng. green bonds) syftar såsom namnet antyder på finansiering till projekt där medlen används uteslutande till att främja miljövänliga projekt som uppfyller vissa förhandsbe-stämda kriterier. Projekten inbegriper områden såsom förnyelsebar energi, energieffektivitet, hållbar avfallshantering och markanvändning, miljövänlig transport, hållbar vattenanvändning samt projekt som syftar till att bevara den biologiska mångfalden.

Gröna obligationer kan emitteras av både företag, stater och internationella organisationer. Till ex-empel Världsbanken är en stor utgivare av gröna obligationer – den första gröna obligationen togs fram av Världsbanken och SEB år 2008. Under år 2015 emitterades gröna obligationer till ett värde om dryga 40 miljarder USD och denna siffra ser ut att öka märkbart under år 2016.

Sociala obligationer (eng. social bonds, social impact bonds eller SIB) är en investeringsform som bygger på samarbete mellan den privata och offentliga sektorn. Även om ordet ”bond” ingår i den engelskspråkiga benämningen, handlar det ofta om andra typer av upplägg än obligationer i gängse mening. Vanligen bygger denna investeringsform på ett slags kontrakt mellan en beställare, en leve-rantör och privata investerare.

Beställaren kan exempelvis vara en statlig myndighet som anlitar en leverantör vars uppgift är att ta fram en handlingsplan inklusive finansieringsmodell för att möta en social utmaning. Investeraren utbetalas en avkastning såvida det planerade ingreppet blir framgångsrikt (t.ex. färre personer i fängelse, vilket i sin tur leder till en inbesparing för samhället).

Ett socialt projekt kan handla om att bygga grundläggande infrastruktur, bredda tillgången till bas-tjänster, erbjuda prisvärt boende, förbättra livsmedelssäkerheten, eller på annat vis bidra till en gynnsam socioekonomisk utveckling hos utsatta individer och grupper. Storbritannien har historiskt varit ett föregångarland på området sociala obligationer, följt av andra anglosaxiska länder som USA, Australien och Kanada.

Slutligen finns det även en blandform mellan gröna obligationer och sociala obligationer som be-nämns hållbara obligationer (eng. sustainability bonds). Medel som placerats i en hållbar obligation kan exempelvis användas till att finansiera energieffektiva byggnader för rörelsehindrade personer, miljövänlig kollektivtrafik, socialt boende och projekt som rör utbildning och sysselsättning.

FIM medverkar i projekt som finansierar arbetsintegration   

Till följd av krig och ökade oroligheter i världen hade Finland en rekordstor tillströmning av personer i behov av internationellt skydd i fjol – sammanlagt 32 000 asylsökande. Genom åtgärder som främ-jar en snabb sysselsättning av denna grupp kan staten spara genom att kostnaderna för arbets-marknadsstöd och integrationsutbildning minskar och skatteintäkterna ökar.

FIM har tillsammans med det socialt drivna fondbolaget Epiqus planerat ett sysselsättningsprojekt som ska hjälpa asylsökande som fått uppehållstillstånd att hitta jobb betydligt snabbare än vad som är fallet i dag. De asylsökande som deltar i projektet kommer att erbjudas ett utbildningsprogram som bidrar till ökad sysselsättning.

Modellen bygger på en s.k. SIB enligt beskrivningen i det förra kapitlet. Investerare finansierar pro-jektet vars mål är att inom tre år ge jobb till minst 2 000 invandrare som fått uppehållstillstånd i Fin-land. Uppdragsgivare för projektet är Arbets- och näringsministeriet i Finland. Om projektet lyckas sparar finska staten hela 28 miljoner euro.   

Epiqus har planerat finansieringen för hela projektet och FIMs roll är att marknadsföra det till tänk-bara investerare. Intresset för projektet har varit stort: i ett tidigt skede meddelade andelslaget SOK att det investerar en miljon euro i projektet och flera andra investerare har förbundit sig att finansiera projektet.

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Norra esplanaden 33 A, 00100 Helsingfors, Kundservice (09) 6134 6250, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.