Ifjol var stämningen god bland investerarna i slutet av september. Räntorna steg då de ekonomiska utsikterna förbättrades och även handelskriget antogs vara snabbt övergående. I och med oktober ändrades dock stämningen. Aktierna sjönk kraftigt under ett par månader, då oron över en recession fick övertaget. Oron var dock förhastad. Efter julen började marknaden stiga kraftigt och uppgången varade hela våren. Efter maj har marknaden gått upp och ner i takt med rubrikerna.
Vad har dessa 12 månader då gett investerarna? Räknat i euro har aktierna avkastat knappt tio procent. Största delen av denna avkastning baseras dock på valutakurserna. Euron har försvagats, och därför har aktierna i själva verket bara gått upp ett par procent. I Finland uppvisar aktierna till och med en nedgång jämfört med ett år tidigare. Därför har investerarna inte haft någon större anledning att jubla över de senaste 12 månaderna, trots marknadsrallyt i början av året. Statsobligationerna har varit de överraskande vinnarna. I takt med att räntorna har sjunkit allt lägre, har obligationerna gett en avkastning på tvåsiffriga procent.
Vad händer nu?
Den bästa medvinden i den globala ekonomin ligger bakom oss och nu är frågan hur mycket tillväxten avtar. Det är onödigt för investerarna att förvänta sig några jättepositiva överraskningar i detta läge. Eftersom räntorna är rekordlåga är möjligheterna till obligationsavkastning små. För att aktierna ska stiga kraftigt behövs också förbättrade ekonomiska tillväxtutsikter, vilket man inte kan förvänta sig.
Sentimenten bland aktieinvesterarna är motstridiga. Många är oroade över marknads-utsikterna. Ingen har kunnat undgå att uppmärksamma den avtagande tillväxten och de dåliga politiska nyheterna. De dåliga nyheterna har dock inte lett till någon marknads-nedgång, vilket beror på två orsaker. För det första har nyheterna inte varit tillräckligt dåliga. Det uppvisar närmast en oro för en global recession som skulle kunna undergräva marknaden. Enbart avtagande tillväxt leder inte till en längre aktienedgång, vilket vi har sett många gånger efter finanskrisen. För det andra har investerarna globalt mycket pengar och de vill ha avkastning på dem. På lång sikt får de åtminstone ingen avkastning av nollräntorna och därför finns det en stabil fundamental efterfrågan på aktier. Således har även små ljusglimtar i höstmörkret räckt till för att locka köpare. Gång på gång har glädjen dock varit kortvarig, eftersom höstregnen har fört med sig ekonomiska besvikelser eller nya utmaningar kring handelskriget.
Resultaten är avgörande
Sentimentet leder till volatila kurser på kort sikt, men i sista hand är det ekonomin och resultaten som styr marknaden. Båda har medfört små besvikelser i år, men hittills har tillväxten fortsatt. Nästa prövning sker i oktober, då resultatperioden för tredje kvartalet inleds. Företagen förväntas rapportera tillväxtsiffror kring noll, men det är desto mer avgörande är vad företagsledningen säger om framtiden. Hittills har förhoppningen varit att resultattillväxten ska återhämta sig nästa år, men denna förväntning måste revideras nedåt. Resultatbesvikelser är att vänta, vilket leder till volatilitet på aktiemarknaden.
På det stora hela har utsikterna för aktier inte ljusnat i höst. Stormarna har kunnat undvikas, men försämringen fortsätter i sakta mak, även om centralbankerna har försökt backa upp marknadens förtroende genom sina åtgärder. Vi fortsätter med undervikt för aktier i våra rekommendationer. För att vi i högre grad än nu ska kunna ge oss ut på den mer riskfyllda marknaden, behöver vi tydligare tecken på en stabilare ekonomi och på att riskerna avtar, till exempel i form av eldupphör i handelskriget.
Å andra sidan rekommenderar vi att undvika för stor pessimism. Som vi har sett är investerarna nöjda redan med en måttlig tillväxt vid nollränta, och därför kan det även bli kostsamt att försöka undvika riskerna för mycket. En god diversifiering är investerarnas bästa försäkring.
Finland är aktiefavorit
På aktiemarknaden blev Finland vår favorit under förra månaden. Helsingforsbörsen har blivit klart efter den globala marknaden på grund av sin ekonomiska känslighet och bolagsstruktur. Finland är inte heller någon trygg hamn framöver, utan den globala ekonomin skapar volatilitet på Helsingforsbörsen. Mycket av osäkerheten har dock redan prisats in i aktiekurserna och utdelningen håller på att stiga ovanligt högt. Finland erbjuder därför även möjligheter.
På räntemarknaden har vi tagit allt mindre risker. I takt med att räntorna sjunkit har ersättningen för risktagningen blivit för liten. Därför underviktar vi de mer riskfyllda räntemarknaderna. Eftersom avkastningsförväntningarna är låga, strävar vi efter att jämna ut portföljernas avkastningsvolatilitet genom att gynna penningmarknaden och statsobligationerna.
