Det hänger på centralbankerna

Kan centralbankerna rädda ekonomin och marknaden än en gång, trots att utsikterna för övrigt blir sämre? Detta har investerarna frågat sig under de senaste månaderna. Förtroendet för centralbankerna har räckt till för att lyfta marknaden, men bankerna får allt svårare att infria förväntningarna. Vi tror inte på centralbankernas allsmäktighet, utan sänker vikten för aktier ytterligare då värderingen går ner och riskerna ökar.

I backspegeln ser vi det speciella investeringsåret 2019, eller åtminstone de sju första månaderna. Nästan alla investeringsobjekt har stigit. Tack vare rallyt i början av året har aktier gett en utmärkt avkastning och samtidigt har räntorna sjunkit mer än någon kunde föreställa sig vid årets början.

En annan kuriositet är att avkastningen inte har utgått ifrån goda nyheter, utan snarare dåliga. Den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten har avtagit globalt och de politiska utsikterna har mestadels gått i en sämre riktning. I svaga stunder har investerarnas blickar riktats mot centralbankerna i hopp om ytterligare stimulansåtgärder. Centralbankerna verkar infria löftena och lätta på den redan superlätta penningpolitiken, men detta räcker inte längre till för att lyfta marknaden i fortsättningen.

Räcker krutet?

Efter finanskrisen har centralbankerna varit garanter för en uppgång på marknaden. Först sänkte de räntorna till noll och då det inte räckte började de köpa obligationer för att pressa ner räntorna. Centralbankerna har skapat en tio år lång högkonjunktur. Det normala i ett sådant konjunkturläge skulle ha varit att räntorna redan hade stigit tydligt från bottennoteringarna och att centralbankerna hade återgått till den normala dagordningen. Nu är räntorna emellertid fortfarande superlåga, särskilt i Europa, trots att ekonomin har gått upp. Därför är centralbankernas möjligheter att åstadkomma en ny marknadsuppgång genom stimulansåtgärder sämre än tidigare.

Det är svårt att få aktierna att stiga ytterligare enbart med löften om stimulans, ifall den ekonomiska tillväxten samtidigt avtar. Stimulansen borde bita på ordentligt för att den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten skulle börja accelerera igen. Marknaden har väntat och hoppats på tecken på en förbättring, men då dessa saknas sätts aktieuppgången på prov. Till följd av det kraftiga rallyt och de samtidigt sänkta resultatförväntningarna har värderingen på aktier stigit, och därför behöver vi indikationer på ett bättre tillväxtklimat.

Vi ökar undervikten för aktier

Förutom de vikande konjunkturerna är politiken ett kontinuerligt och ständigt återkommande marknadshot. Hoppet om någon slags lösning i handelskriget ökade i och med toppmötet mellan USA och Kina i juni, men USA:s president Trumps överraskande besked i början av augusti om nya importtullar på 10 procent på kinesiska varor gjorde att läget igen vände till det sämre. Kina kommer nu att ta till motdrag, såsom en försvagning av valutan, och därmed är handelskrigsspiralen igen i full gång. Samtidigt håller Storbritanniens nya premiärminister på att styra landet mot ett avtalslöst brexit, relationen mellan Iran och USA har försämrats i Persiska viken och oroligheter pågår i Hongkong. Med andra ord förväntar vi oss en bråd, men tyvärr knappast positiv, politisk höst.

Vi har varit försiktiga aktiespekulanter under hela det första halvåret och de senaste nyheterna har sannerligen inte skingrat våra misstankar, snarare tvärtom. Därför ökar vi undervikten ytterligare. Efter uppgången i början av året har andelen aktier ökat i portföljerna, men nu satsar vi igen på en tydligare undervikt.

Dyrköpt stimulansmarginal

Utsikterna för de regionala aktiemarknaderna är motsägelsefulla. USA har varit den ledande stjärnan på marknaden i år. Företagen där är i ypperligt skick och det finns mera stimulanspotential än i resten av världen. Å andra sidan är aktierna klart högre värderade än i andra regioner. I Europa och Finland har däremot både aktiemarknaden och ekonomin varit svag och utsikterna har fortfarande inte ljusnat. Tillväxtländerna är beroende av Kinas stimulans och av handelskriget och därför är det riskabelt att favorisera dem i nuläget, trots att deras uppgång är mer måttlig än i övriga regioner. Därför lyfter vi inte fram någon särskild favorit bland aktierna.

På räntemarknaden har det skett en omfattande uppgång i obligationspriserna. Den allmänna räntenivån som blivit superlåg och jakten på företagsobligationer med bättre avkastning har pressat ner räntorna och gett investerarna en utmärkt avkastning. I en miljö med låg räntenivå vill vi hålla riskerna under kontroll och därför underviktar vi de allra mest riskfyllda high yield-företagsobligationerna i våra portföljer, medan vi håller lätt övervikt för penningmarknaden.

Lippo Suominen

chefsstrateg | Twitter: @LippoSuominen

+358 50 345 5692

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.