Handelskriget här och nu – sju frågor och svar

Vad har hänt i handelskriget och vad ska vi tro om det? Vår chefsstrateg Lippo Suominen och vår chefsekonom Timo Hirvonen svarar på sju frågor om handelskriget.

Vad har hänt i handelskriget i maj?

Handelskriget mellan Kina och USA tillspetsades i maj, då handelsförhandlingarna havererade på sluttampen. Fredagen den 10 maj höjde USA importtarifferna på kinesiska produkter från 10 procent till 25 procent. Tullarna gäller nu import från Kina till ett värde av totalt 250 miljarder dollar per år.

I praktiken stiger emellertid tulltarifferna till 25 procent först om ett par veckor, eftersom 10 procent tillämpas på de kinesiska varor som just nu är på väg till USA. Detta dämpar smällen något och erbjuder en möjlighet till fortsatta förhandlingar. USA har sagt att Kina får cirka en månad på sig att nå överenskommelse.

Kina gav besked om motåtgärder måndagen den 13 maj. Kina höjer ytterligare tullarna på amerikanska produkter, vars importvärde ifjol uppgick till 60 miljarder dollar. Tullavgifterna varierar från 5 procent till 25 procent och gäller viktiga amerikanska exportprodukter. Importtarifferna träder i kraft i början av juni. Totalt omfattar de kinesiska tullarna import från USA till ett värde om 110 miljarder dollar.

USA reagerade genom att meddela att landet inleder en process, där importtariffer på 25 procent införs på resten av USA:s import från Kina (cirka 325 miljarder dollar). Efter offentliga samråd kan de här tullarna träda i kraft kring mitten av juli. USA:s president Donald Trump har ännu inte fattat något beslut om att införa importtullar på resten av importen från Kina.

När kan handelskriget få en lösning?

Kinas och USA:s färska beslut att höja tulltarifferna leder inte genast till högre priser på varor och därför finns det tid i slutet av maj att förhandla om lindrande åtgärder. De största förväntningarna på att man ska hitta en lösning ställs på mötet mellan Kinas och USA:s presidenter i samband med G20-mötet i Japan den 28–29 juni.

Hur påverkar handelskriget de ekonomiska utsikterna?

Handelskriget dämpar tillväxten inom världshandeln. Importtullarna drabbar främst industriproduktionen och försvagar förtroendet inom industrin. Osäkerheten bromsar företagens investeringar och den ekonomiska aktiviteten. Handelskriget påverkar företagens omvärld negativt. I den globaliserade världen är företagens produktionskedjor splittrade. Importtullarna skapar friktion i produktionskedjorna. Om handelstvisten blir långvarig, flyttar företagen sannolikt verksamheten från Kina till andra länder i Asien och kringgår på så sätt USA:s importtullar. Importtullarna påverkar företagens lönsamhet, investeringsbeslut och produktutveckling.

Centralbankerna ser till att föra en lätt penningpolitik som motvikt till handelstvisten och den politiska osäkerheten. Kina fortsätter på den expansiva linjen och stöder den ekonomiska utvecklingen fullt ut. I USA kan stöd beviljas till lantbrukare som är i knipa.

Utan en positiv lösning på handelstvisten mellan Kina och USA kommer den globala tillväxten i år att landa några tiondels procentenheter under den ekonomiska prognos vi gjorde i mars.

Hur påverkas Finlands ekonomi?

USA:s och Kinas importtullar har relativt liten effekt på Finlands ekonomi. Importtullarna och mottullarna mellan Kina och USA påverkar inte Finland direkt. Effekterna på Finland är indirekta, via internationella produktionskedjor. Till exempel finländska företag exporterar produkter till Kina där de omvandlas till slutprodukter som exporteras till USA.

Hur har finansmarknaden tagit emot de senaste nyheterna?

Efter det snabba uppgångsrallyt i början av året har handelskrigets återkomst varit en kalldusch för aktieinvesterarna. Oron för ett handelskrig var en orsak till marknadsnedgången i slutet av fjolåret, och när oron skingrades och förväntningarna på en överenskommelse ökade ledde detta till en aktieuppgång i början av året.

Globalt steg aktierna med nästan 20 procent fram till slutet av april, men efter det har de sjunkit med cirka fem procent. Nedgången har varit omfattande, eftersom alla betydande aktiemarknader är negativa i maj. Statsobligationsräntorna däremot har sjunkit allt lägre, vilket har lett till avkastning av räntemarknader med låg risk. De ökade kreditriskmarginalerna har minskat avkastningen av företagsobligationerna. Som helhet har inledningen på året varit mycket lukrativ för investerarna, även om oron för ett handelskrig har naggat de allra största avkastningarna i kanten.

Vilka är utsikterna från och med nu?

Handelskrigets sabelskrammel är en påminnelse om osäkerheten. Inledningen på året var nästan en dans på rosor för investerarna, då hotbilderna för ekonomin och resultaten skingrades och det inte heller inträffade några bakslag inom politiken. Även om inga risker besannades var de ändå närvarande, som vi nu har sett. Vi har fortsatt med undervikt för aktier i våra portföljer och varnat för att marknadens känslighet för bakslag har ökat efter den kraftiga uppgången och för att marknadsrörelserna därför kan vara stora.

Vi förväntar oss att nervositeten på marknaden kommer att fortsätta. Riskerna är fortfarande höga, eftersom ingen av parterna i handelskriget har antytt några som helst eftergifter, snarare tvärtom. Om handelskriget förvärras extremt, finns det bara förlorare och aktieinvesteraren är en av dem som lider mest. Handelskriget drabbar särskilt företagen, eftersom företagens försäljning lider och kostnaderna ökar. Företagen har varit de stora vinnarna på globaliseringen och därför är det nu de som lider av den tilltagande protektionismen.

Det är emellertid fortfarande för tidigt att basunera ut ett aktieras. Innan handelskriget eskalerade höll de ekonomiska utsikterna och resultatutsikterna på att stabiliseras. Om det enda som behövdes för att starta kriget var en tweet från president Trump, kan det också trappas ner snabbt. Politiken är idag oberäknelig, i båda riktningarna. I båda länderna behöver ledningen en relativt snabb ekonomisk tillväxt och vill därför knappast avsiktligt ge upphov till en recession. För Trump är särskilt nästa års presidentval aktuellt och det är svårt att vinna om ekonomin går in i en recession. Osäkerheten på marknaden ser å andra sidan till att centralbankernas penningpolitik och statens stimulansåtgärder är expansiva, vilket lindrar handelskrigets inverkan på ekonomin.

Vad bör investeraren göra nu?

Tålamod är en dygd, liksom alltid då marknadsrörelserna är stora. Aktierna har en tendens att överreagera både vid uppgångar och nedgångar, vilket tiden efter höstens turbulens visat. Under den närmaste tiden finns det risk för en nedgång, om handelskriget tar över rubrikerna, men detta kan också öppna upp för goda investeringsmöjligheter, om sentimentet försämras allt för mycket. Svängarna är dock ofta snabba och överraskande.

Att följa en personlig investeringsplan hjälper till att hålla känslorna i styr, både vid för stor entusiasm över en uppgång och vid oro över en nedgång. Marknadsvolatilitet hör till vid investeringar. Därför är det viktigt att man bara tar sådana risker som man klarar av utan att det stör nattsömnen. I det långa loppet är uppgångarna dock fler än nedgångarna och därför är det värt att stå ut med osäkra tider för att nå avkastning.

 

Timo Hirvonen

Chefsekonom | Twitter: @HirvonenTimo

+358 40 549 2476 (mta)

Lippo Suominen

chefsstrateg | Twitter: @LippoSuominen

+358 50 345 5692

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.