Enligt en riskrapport av det världsekonomiska forumet (WEF) anknyter många av de största globala riskerna till klimatförändringen. Tiden lider och inaktiviteten vad gäller klimatförändringen höjer kostnaderna.
Samtidigt har de risker som klimatförändringen medför för den finansiella stabiliteten ökat. Centralbankerna har därför aktiverat sig och gått med i diskussionen om klimatförändringen. Klimatförändringen innebär risker för den finansiella stabiliteten och ingår därför i centralbankernas mandat.
Den brittiska centralbanken Bank of England har redan under en tid engagerat sig i frågan och kommit längst i sina resonemang om klimatförändringen. Europeiska centralbanken har också anslutit sig till diskussionen och chefsdirektören för Finlands Bank Olli Rehn har fört fram ärendet i Finland.
Den brittiske centralbankschefen Mark Carney höll i september 2015 ett tal där han beskrev klimatförändringens konsekvenser och risker för finanssektorn. Enligt Carney är klimatförändringen en horisontens tragedi (tragedy of the horizon), dvs. ett läge där de negativa konsekvenserna uppkommer inom en så lång tid att få ekonomiska aktörer är motiverade att ingripa på kort sikt. När skadorna välstirrar oss i vitögat kan det vara för sent eller betydligt svårare att rätta till dem.
Klimatförändringen påverkar den finansiella stabiliteten genom fysiska risker och risker i övergångsskedet. De fysiska riskerna är extrema väderfenomen och föränderliga klimatförhållanden. Torka, översvämningar, stormar och höjd havsvattennivå förstör tillgångar och orsakar ekonomiska förluster. Dessa risker kan också påverka företagens produktionskedjor. Till följd av detta kan produktivitetstillväxten avta. Utan försäkringar kan de fysiska riskerna orsaka stora förluster.
Risker i övergångsskedet uppstår då företag och privathushåll minskar sina utsläpp och går över till koldioxidsnål verksamhet. Förändringarna i klimatpolitiken, tekniken och konsumenternas preferenser kan leda till omvärdering av priset på många tillgångar och försvåra betingelserna för flera företag. Det är fortfarande oklart hur snabbt omvärderingen sker, men den kan ha en betydande inverkan på den finansiella stabiliteten och aktörerna inom finanssektorn.
Övergångsrisken gäller i tydligare grad investerare med avsevärda investeringar i företag vars omsättning till stor del härrör från koldioxidutsläppande verksamhet. Alla investerare kan dock inte avyttra koldioxidintensiva investeringar förrän dessa börjar sjunka i värde.
Det är fortfarande svårt att göra en heltäckande bedömning av de risker som klimatförändringen medför för den finansiella stabiliteten, eftersom det fortfarande finns många faktorer som inte är ordentligt kända. Ökad kunskap är viktig för att man ska kunna bedöma och reducera riskerna. Man måste förstå hur ekonomisk verksamhet påverkar klimatförändringen och tvärtom.
Vad kan centralbankerna göra?
Centralbankerna deltar i diskussionen om klimatförändringen inom ramen för sina mandat. De har exempelvis stora forskningsresurser, som kan utnyttjas vid bedömningen av klimatförändringens risker och konsekvenserna för finanssektorn.
Bättre rapportering och informering är ett verktyg som centralbankerna och tillsynsmyndigheterna kan använda. Centralbankerna kan kräva bättre information om riskerna förknippade med klimatförändringen av sig själva, av investerare och av företag.
För att man ska få en övergripande bild av riskerna bör insamlingen av data inkludera största delen av de ekonomiska aktörerna. Rådet för finansiell stabilitets arbetsgrupp för klimatrelaterade finansiella upplysningar (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures, TCFD) har utarbetat flera rekommendationer till företag om hur de ska rapportera om risker och möjligheter kopplade till klimatförändringen.
Regleringen är ett annat verktyg. För närvarande pågår en diskussion om huruvida risker i anknytning till klimatförändringen borde beaktas i kraven på bankernas reserver, likviditet och kapitaltäckning. EU överväger om det vore möjligt att minska kapitaltäckningskraven på bankerna utifrån gröna lån.
Centralbankerna kan också påverka klimatförändringen genom penningpolitiken. Under detta årtionde har centralbankerna köpt en stor mängd värdepapper inom ramen för den expansiva penningpolitiken. Köpen har väckt diskussion om huruvida centralbankerna bör använda ”grön kvantitativ lättnad”.
Finanssektorn spelar en viktig roll i att minimera klimatförändringens konsekvenser. Många aktioner kan bidra till att det även i framtiden är tryggt att leva på vår jord och att horisontens tragedi inte inträffar.
