Hur hänger klimatförändringen, centralbankerna och den finansiella stabiliteten ihop?

Klimatförändringen är en betydande risk för jordens framtid, men också för den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten.

 

Enligt en riskrapport av det världsekonomiska forumet (WEF) anknyter många av de största globala riskerna till klimatförändringen. Tiden lider och inaktiviteten vad gäller klimatförändringen höjer kostnaderna.

Samtidigt har de risker som klimatförändringen medför för den finansiella stabiliteten ökat. Centralbankerna har därför aktiverat sig och gått med i diskussionen om klimatförändringen. Klimatförändringen innebär risker för den finansiella stabiliteten och ingår därför i centralbankernas mandat.

Den brittiska centralbanken Bank of England har redan under en tid engagerat sig i frågan och kommit längst i sina resonemang om klimatförändringen. Europeiska centralbanken har också anslutit sig till diskussionen och chefsdirektören för Finlands Bank Olli Rehn har fört fram ärendet i Finland.

Den brittiske centralbankschefen Mark Carney höll i september 2015 ett tal där han beskrev klimatförändringens konsekvenser och risker för finanssektorn. Enligt Carney är klimatförändringen en horisontens tragedi (tragedy of the horizon), dvs. ett läge där de negativa konsekvenserna uppkommer inom en så lång tid att få ekonomiska aktörer är motiverade att ingripa på kort sikt. När skadorna välstirrar oss i vitögat kan det vara för sent eller betydligt svårare att rätta till dem.

Klimatförändringen påverkar den finansiella stabiliteten genom fysiska risker och risker i övergångsskedet. De fysiska riskerna är extrema väderfenomen och föränderliga klimatförhållanden. Torka, översvämningar, stormar och höjd havsvattennivå förstör tillgångar och orsakar ekonomiska förluster. Dessa risker kan också påverka företagens produktionskedjor. Till följd av detta kan produktivitetstillväxten avta. Utan försäkringar kan de fysiska riskerna orsaka stora förluster.

Risker i övergångsskedet uppstår då företag och privathushåll minskar sina utsläpp och går över till koldioxidsnål verksamhet. Förändringarna i klimatpolitiken, tekniken och konsumenternas preferenser kan leda till omvärdering av priset på många tillgångar och försvåra betingelserna för flera företag. Det är fortfarande oklart hur snabbt omvärderingen sker, men den kan ha en betydande inverkan på den finansiella stabiliteten och aktörerna inom finanssektorn.

Övergångsrisken gäller i tydligare grad investerare med avsevärda investeringar i företag vars omsättning till stor del härrör från koldioxidutsläppande verksamhet. Alla investerare kan dock inte avyttra koldioxidintensiva investeringar förrän dessa börjar sjunka i värde.

Det är fortfarande svårt att göra en heltäckande bedömning av de risker som klimatförändringen medför för den finansiella stabiliteten, eftersom det fortfarande finns många faktorer som inte är ordentligt kända. Ökad kunskap är viktig för att man ska kunna bedöma och reducera riskerna. Man måste förstå hur ekonomisk verksamhet påverkar klimatförändringen och tvärtom.

Vad kan centralbankerna göra?

Centralbankerna deltar i diskussionen om klimatförändringen inom ramen för sina mandat. De har exempelvis stora forskningsresurser, som kan utnyttjas vid bedömningen av klimatförändringens risker och konsekvenserna för finanssektorn.

Bättre rapportering och informering är ett verktyg som centralbankerna och tillsynsmyndigheterna kan använda. Centralbankerna kan kräva bättre information om riskerna förknippade med klimatförändringen av sig själva, av investerare och av företag.
För att man ska få en övergripande bild av riskerna bör insamlingen av data inkludera största delen av de ekonomiska aktörerna. Rådet för finansiell stabilitets arbetsgrupp för klimatrelaterade finansiella upplysningar (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures, TCFD) har utarbetat flera rekommendationer till företag om hur de ska rapportera om risker och möjligheter kopplade till klimatförändringen.

Regleringen är ett annat verktyg. För närvarande pågår en diskussion om huruvida risker i anknytning till klimatförändringen borde beaktas i kraven på bankernas reserver, likviditet och kapitaltäckning. EU överväger om det vore möjligt att minska kapitaltäckningskraven på bankerna utifrån gröna lån.

Centralbankerna kan också påverka klimatförändringen genom penningpolitiken. Under detta årtionde har centralbankerna köpt en stor mängd värdepapper inom ramen för den expansiva penningpolitiken. Köpen har väckt diskussion om huruvida centralbankerna bör använda ”grön kvantitativ lättnad”.

Finanssektorn spelar en viktig roll i att minimera klimatförändringens konsekvenser. Många aktioner kan bidra till att det även i framtiden är tryggt att leva på vår jord och att horisontens tragedi inte inträffar.

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.