Om räntorna ändå kunde stiga…

För de flesta av oss ger ordet ränta negativa associationer. Många finländare har bostadslån och den som är skuldsatt upp över öronen vill förstås betala så lite ränta som möjligt. Jag har också bostadslån så det räcker och blir över och de senaste åren har plånboken jublat då bostadslåneutgifterna har varit nästan obefintliga.

Men räntan är inte bara en månatlig utgift för boende, utan så mycket mera. Räntan har liksom myntet två sidor, då en betalar, förtjänar en annan. Då gäldenären vinner, förlorar investeraren. Dessutom är räntan som en febertermometer för ekonomin och har en dubbel koppling till ekonomin: räntan påverkar ekonomin, men ekonomin påverkar även räntan. Därför är superlåga räntor, som vi har vant oss vid under senare år, inte bara en bra sak.

Allt lägre räntor

Räntan är priset på pengar som centralbanken kan påverka för att styra ekonomin. Om ekonomin går trögt, sänker centralbanken räntorna för att tidigarelägga en framtida konsumtion och öka investeringarna eftersom de då blir billigare. Om ekonomin växer av sig själv, kan centralbanken höja räntorna. Centralbanken höjer räntorna dels eftersom konstgjord andning med billiga pengar inte längre behövs och dels eftersom högre räntor hindrar utsvävningar. Om pengarna är för billiga för länge, kan skuldbördan bli för tung och ekonomin överhettas, då utbudet inte längre följer efterfrågan. Högre räntor bromsar upp den ekonomiska tillväxten efter hand.

Räntorna har länge sjunkit globalt, samtidigt som skuldbördan har blivit tyngre. Ekonomin klarar sig inte utan skuldsättning. Man har varit tvungen att sänka räntorna gång på gång, för att få ny fart på tillväxten. Efter finanskrisen har vi nått helt nya nivåer, då centralbankerna har sänkt räntorna till eller under noll och samtidigt köpt obligationer, för att även få ner de långa räntorna. Skuldstimulansen har fungerat och ekonomin har vänt till det bättre.

Då ekonomin börjar gå bättre borde även räntorna stiga för att reflektera det bättre ekonomiska läget. Centralbankerna borde gå från stimulans till normalisering av räntorna och slutligen åtstramning, då ekonomin börjar överhettas. USA har höjt räntorna redan nio gånger och i stället för att köpa obligationer har man övergått till att minska på obligationsköpen. Räntenivån har stigit till cirka 2,5–3 procent. I nuläget börjar dock till och med denna nivå ses som en belastning för ekonomin. I euroområdet är läget ännu sämre. Vi har redan passerat konjunkturtoppen och tillväxten har dämpats, men Europeiska centralbankens (ECB) styrränta är fortfarande kring noll.

Räntor och aktier går i allmänhet i samma riktning

Räntenivån avspeglar tron på tillväxten, och därför visar en superlåg räntenivå att förväntningarna på ekonomins framtid är låga. En vanlig uppfattning är att höjda räntor tar kål på den ekonomiska tillväxten och aktieuppgången. Sanningen är emellertid att det mycket oftare är ekonomin som styr räntorna än tvärtom. När det går bra för ekonomin stiger räntorna samtidigt som aktierna går upp. Då fungerar stigande räntor som en broms, så att ekonomin inte går för snabbt framåt. Först när inflationen hotar att skjuta i höjden och centralbanken blir tvungen att strama åt politiken för att dämpa tillväxten, blir stigande räntor ett verkligt problem på marknaden. Då börjar även aktiekurserna att sjunka.

Om man betraktar aktiemarknadernas nuvarande utveckling i olika områden, ser man att USA har varit överlägset jämfört med euroområdet. Samtidigt har även räntorna stigit i USA, i motsats till i Europa. Som aktieplacerare hoppas vi på att räntorna ska stiga. Inte för att högre räntor skulle vara bra för aktierna, utan för att högre räntor visar på en stark ekonomi, vilket även är bra för aktierna.

Centralbanken har få alternativ

Med tanke på framtiden är det ett problem om räntorna förblir superlåga. Om vi upplever negativa räntor under konjunkturtoppen så kan man undra, vilka åtgärder vi kan vidta då ekonomin avmattas? Räntan har varit centralbankernas verktyg för att råda bot på en svag ekonomi. Nästa gång patienten börjar hosta är det svårt att hitta ett botemedel, om man redan har tagit maximal dos. Förvisso har centralbankerna visat att de kan hitta nya utvägar, men så småningom börjar alternativen vara få. Detta ökar risken för att följande nedgång blir brantare än man önskar, om det inte finns något som kan underlätta det ekonomiska läget. Om räntorna aldrig är högre, kan de heller inte vid behov blir lägre.

På aktiemarknaderna har centralbankernas superstimulans beskyllts för den kraftiga kursuppgången. Antagligen har den också haft en stor betydelse för medvinden på marknaden både genom stimulansen av ekonomin och genom den ökade penningmängden. Allt mer pengar har sökt ett hem och har även kanaliserats till aktier. En orsak till aktieköpen har varit bristen på alternativ, eftersom åtminstone inte ränteplaceringarna har erbjudit någon avkastning. Detta är ett faktum, men en mycket dålig motivering till att investera i aktier. Man bör investera i aktier därför att utsikterna är goda, inte för att utsikterna är dåliga för något annat. Som investerare önskar jag att jag hade alternativ. Livet skulle vara enklare, om avkastningen var skälig även på lågriskinvesteringar.

Det nya normala

Samtidigt som jag hoppas på en sundare ekonomi och därigenom på högre räntor, tror jag inte att vi kommer att nå dit på en gång. Världen, och framför allt euroområdet, är fortfarande beroende av låga räntor och därför är centralbankens händer bundna. Låga räntor är det nya normala och vi måste leva med dem, vare sig vi vill det eller inte. För placeraren innebär detta även i framtiden en mycket svag avkastning av ränteplaceringar, och om de låga räntorna förutspår en svag ekonomisk tillväxt kommer inte heller aktieavkastningen att vara särskilt upplyftande framöver.

Texten har tidigare publicerats i Helsingin Ekonomit ry:s tidning Heko.

Lippo Suominen

chefsstrateg | Twitter: @LippoSuominen

+358 50 345 5692

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Norra esplanaden 33 A, 00100 Helsingfors, Kundservice (09) 6134 6250, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.