Under augusti månad återkom alla de teman som fanns på marknaden i början av året. Handelskriget tog ny fart då Kina svarade på USA:s höjda tullar, varvid USA svarade med samma mynt. De ekonomiska nyckeltalen fortsatte att sjunka. I synnerhet i Europa finns det problem, eftersom Tysklands ekonomi balanserar på recessionens brant. Politiskt var månaden allmänt livlig, då britterna fortsatte mot ett avtalslöst brexit och Italien bytte regering på nytt.
På marknaden var investerarna villrådiga. De dåliga nyheterna fick börserna att sjunka tydligt. Samtidigt förmörkades sentimentet så mycket att en strimma av hopp på centralbanks- och handelskrigsfronten i slutet av månaden räckte till för att lätta upp stämningen. Börserna fortsatte dock att sjunka, även om det kraftiga räntefallet gynnade aktierna. För aktierna har året varit mycket tudelat, eftersom det exceptionellt intensiva rallyt i början av året har förbytts till en orolig utplaning i våras.
Blir det recession eller inte?
Då aktiemarknaden fluktuerar upp och ner finns det skäl att dra sig till minnes vad som skapar en mer permanent trend på marknaden. Historiskt sett har varje större och mera långvariga marknadsnedgång skett i samband med en global recession. Även denna gång beror allt i sista hand på om ekonomin fortsätter att växa eller inte. De ekonomiska tecknen är motstridiga. Tillväxten har avtagit överlag och trots handelstvisterna har den varit relativt snabb i de globala ekonomiska drivkrafterna USA och Kina. Å andra sidan varnar många indikatorer, till exempel USA:s räntekurva, för en kommande recession.
Det som är bra för ekonomin är att man kan förbereda sig inför en väntad recession och sträva efter att förhindra dess konsekvenser. Både stater och centralbanker har inlett stimulansåtgärder för att undvika en recession. Myndigheternas metoder upphör emellertid om den privata sektorn försvagas i rask takt. Eftersom många länder redan har haft en mycket lätt penning- och finanspolitik är det svårt att hitta ytterligare alternativ. På många håll har man redan lagt om kursen och börjat använda aldrig tidigare skådade metoder som man inte med säkerhet vet fungerar.
Centralbankernas dystra uppgift
Centralbankerna har varit de viktigaste garanterna för den exceptionellt långa uppgången på aktiebörserna som nu har pågått i över 10 år. De allt lägre styrräntorna och programmen för obligationsköp har gynnat ekonomin och ökat investerarnas förmögenhet. Nu när ekonomin haltar är det dock svårt för centralbankerna att ytterligare stimulera ekonomin. Räntorna är redan så låga att en räntesänkning inte längre ger någon betydande tillväxtspurt. Centralbankerna kan erbjuda pengar gratis eller till och med betala för dem, men om det inte finns någon låneefterfrågan, kan centralbankerna inte skapa efterfrågan på egen hand. Vi är i ett läge i ekonomin då det inte går att trycka på ett snöre – det finns massor av billiga pengar men ingen användning för dem. Företagen ökar inte sina investeringar, eftersom de inte tror att efterfrågan på deras produkter kommer att öka.
Centralbankerna har i desperation sänkt räntorna allt mer och fortsätter i samma riktning under hösten. I både USA och Europa utlovas fler räntesänkningar. I USA har man en bit kvar till noll, men i Europa ligger räntorna redan ordentligt på minus. Med de negativa räntorna försöker centralbankerna stimulera ekonomin genom att sätta pengar i arbete, men detta har också i allt högre grad negativa konsekvenser. De negativa räntorna leder till ineffektiv användning av pengar, sänker värdet på besparingar, försvårar bankernas verksamhet och förstör dessutom centralbankernas verksamhetsförutsättningar i framtiden. Därför är det svårt att se att centralbankerna skulle kunna vända ekonomin kraftigt uppåt. De gör sitt bästa, vilket framför allt gynnar finansmarknaden, men det är osäkert hur långt det räcker.
Vi fortsätter med undervikt för aktier
I denna omgivning bör investerarna ta det lugnt. Marknadssentimentet förblir ombytligt och därför kommer vi att uppleva kraftiga svängningar upp och ner även framöver. Många omständigheter talar mot aktier för tillfället, men å andra sidan har vi i år igen fått lära oss att även ett måttligt nyhetsflöde gynnar aktierna, om det finns få lukrativa investeringsalternativ. Den ekonomiska tillväxten och resultattillväxten är svag och riskerna stora, och därför prefererar vi måttlig risktagning. Vi fortsätter med lätt undervikt för aktier i våra portföljer tills det klarnar i vilken riktning ekonomin kommer att gå. Det finns utrymme att både öka och minska vikten för aktier i våra portföljer.
Bland de traditionella tillgångsslagen är det svårt att hitta fördelaktiga alternativ till aktier och därför har investerarna sökt efter nya inkomstkällor. Priserna på bostäder och skog har stigit i takt med att investerarna har sökt efter nya investeringsobjekt som är mindre volatila och ger en rimlig avkastning. Andelen penningmarknadsinvesteringar i våra portföljer är för närvarande större än vanligt. Inte för att avkastningen skulle vara lockande, utan snarare i väntan på att det ska klarna i vilken riktning marknaden kommer att gå. På aktiemarknaderna lyfter vi Finland till övervikt och sänker Japan till undervikt. På räntemarknaden har vi i år fått ta del av en utmärkt avkastning, eftersom räntorna sjönk lägre än någon kunnat föreställa sig. Även på obligationsmarknaden prefererar vi fortsatt måttliga risker och därför underviktar vi de mest riskfyllda high yield-företagsobligationerna i våra portföljer.
