USA:s president har ett begränsat inflytande på aktiemarknaden och den ekonomiska tillväxten. Historiskt sett har den ekonomiska tillväxten och aktiemarknadens avkastning varit starkare under demokraternas styre i Vita huset. Sedan 1949 har den ekonomiska tillväxten varit i genomsnitt 4,3 procent per år under demokratiska presidenters eror och i genomsnitt 2,5 procent per år under republikanska presidenters eror.
När republikanernas kandidat Donald Trump blev USA:s president 2017 förstärktes konsumenternas och företagens förtroende snabbt. Särskilt det massiva skattelättnadspaketet 2018 som sänkte företagsskattsatsen ledde till stigande aktiekurser och förbättrade resultat för företagen. Paketets effekt på realekonomin är inte lika tydlig. Börsbolagen kanaliserar en del av sina skattelättnader till köp av egna aktier och en del till produktiva investeringar. Mot slutet av fjolåret avtog dock tillväxttakten för investeringar. Även Trumps positiva inverkan på förtroendet för ekonomin har varit som bortblåst under den senaste tiden. Baksidan med skattepaketet är att USA:s underskott och skuld ökade betydligt ifjol. På sikt skapar det ökade underskottet tryck på en försvagning av dollarn.
Trumps ekonomiska politik präglas starkt av protektionism. Han vill göra Amerika stort igen. Presidentens insatser på detta område kan diskuteras. Det traditionella internationella och multilaterala ekonomiska systemet har fått ge vika och vi har gått in i en ny era, där uppgörelser ingås med enskilda länder.
Hur ser USA:s ekonomi ut under 2019–2020?
Enligt finansmarknadens indikatorer har risken för en recession ökat i USA under senare tid. Enligt en indikator som används av den regionala Fed-banken i New York är sannolikheten för att ekonomin går in i en recession nästa år 20 procent.
Statistiken som förutspår realekonomin tyder dock inte på att en recession är i antågande. De ekonomiska fundamenten är i gott skick och centralbanken har meddelat att den avstår från att strama åt penningpolitiken, om de ekonomiska utsikterna försämras.
USA kan gå gå in i en recession nästa år, om flera av de ekonomiska riskerna realiserades. Trump kan genom sin politik minska sannolikheten för en recession, antingen genom att minska den politiska osäkerheten eller genom att öka de finanspolitiska stimulansåtgärderna.
Vad händer under Trumps återstående presidentperiod?
För närvarande ligger handelstvisten med Kina högt upp på regeringens prioritetslista. Timeouten i handelsförhandlingarna upphör vid ingången av mars. I både Kina och USA skapar den avtagande ekonomiska tillväxten, de dystrare ekonomiska utsikterna och den ökade osäkerheten press på att hitta en trovärdig och hållbar lösning.
USA:s statsapparat stängdes delvis ned i december på grund av tvisten om den planerade muren mot Mexiko. Statsapparaten öppnades igen i slutet av januari. Nästa tidsfrist är i mitten av februari. Situationen kan tillspetsas ytterligare, eftersom Trump vill ha sin mur mot Mexiko och demokraterna inte understöder detta. Det kan gå en tid innan parterna hittar en slutgiltig lösning. Nedstängningen av statsapparaten i 35 dagar kommer att sätta USA:s ekonomiska tillväxt i gungning under årets första halvår.
På den politiska fronten dras snaran åt kring Trump. Specialåklagare Robert Muellers utredning blir sannolikt klar under det första halvåret. Resultaten av utredningen och påföljderna avgör i stort sett hur resten av Trumps presidentperiod kommer att se ut. Om Trump klarar sig undan med lätthet, finns det en stor chans för att han blir omvald.
En fortsatt ekonomisk tillväxt och en god ekonomisk situation för hushållen är viktiga förutsättningar för att Trump ska kunna vinna valet på hösten 2020. Själv tippar jag att demokraterna kommer att ge republikanerna ett aldrig tidigare skådat motstånd under de närmaste två åren. Valkampanjen börjar om ett år och kommer att bli mycket intressant.