Ansvarsfulla investeringar, hur ligger det till?

Ansvarsfulla investeringar har i sin nuvarande form funnits i tjugo år. Det är kanske få som förväntade sig att ansvarsfulla investeringar skulle blir en så viktig faktor. De senaste åren har dock de krav som klimatförändringarna ställt konkretiserats på en helt ny nivå och gjort att ansvarsfulla investeringar i snabb takt kanske blivit det mest omtalade fenomenet i investeringsvärlden.

Ansvarsfulla investeringar är också mycket annat än bara klimatförändringar. Intressenter är allt mer intresserade av andra miljöteman, såsom problem på grund av plast, vattenstatus och olika hållbarhetsfrågor som har ett mer omfattande samband med samhället och företagsverksamheten. Samtidigt har företag blivit djärvare och tydligt framfört sina synpunkter. Dessutom är god förvaltning kontinuerligt viktig för företagens framgång och på så sätt även för investerare.

Klimatförändringar – är en investering en del av ett problem eller av en lösning?

Klimatförändringarna påverkar investeraren, eftersom verksamhetsbetingelserna för nästan alla företag förändras till följd av klimatförändringarna. Förändringarna är inte lika kraftiga för alla. De kan även ge indirekta effekter utöver de direkta effekterna. För en stor del av företagen har klimatförändringarna någon betydelse. Vi kan till exempel fundera på om leveranskedjorna för sådana råvaror som ett företag behöver blir allt mer utsatta för störningar när extrema väderfenomen ökar. Ökar företagens kostnader på grund av klimatförändringar? Påverkas efterfrågan på företagets produkter av en ny lagstiftning eller förändringar i konsumtionsbeteendet? Får företag inom vissa branscher framöver finansiering alls eller kan de fortfarande försäkra verksamheten? Jag kan räkna upp ett otaligt antal andra exempel.

Det kommer utan tvivel att uppstå till och med dramatiska marknadsstörningar inom vissa branscher i och med att klimatförändringarna och lösningarna på dem utvecklas. Det går bra för företag som tar fram lösningar för att bromsa klimatförändringarna eller för att minska deras effekter. Det är särskilt intressant att investera i sådana företag. Det finns dock skäl att ha is i magen och att komma ihåg att det inte finns något som heter ”gratis lunch”. Marknaden prisar kontinuerligt in företagens framtid. Om ett företags framtid ser särskilt positiv ut exempelvis till följd av klimatförändringarna, har värdet på företaget troligen redan höjts med en prislapp innehållande stora förväntningar på en gynnsam framtid. Finanskrisen på 2000-talet är i själva verket ett gott exempel på detta: före krisen var sol- och vindkraftsbolagen kursraketer och marknaden prisade in bolagen så att de förväntades växa med mer än hundra procent per år. När den årliga tillväxten till slut var ”bara” 30–50 procent sjönk kursen för många bolag med 50–80 procent. För den tiden var det karakteristiskt att många tekniker knappt hade sett dagens ljus. Tekniska innovationer brukar ändå relativt fort bli massprodukter. Kineserna övertog till exempel tillverkningen av solpaneler mycket snabbt.

I dag får många ”vanliga” företag också ett positivt lyft för efterfrågan på produkter av klimatförändringar – tack vare nya produktinnovationer.

Vad är verklig påverkan?

Bland strategier för ansvarsfulla investeringar är påverkansinvesteringar troligen de som växer mest. Detta är delvis en bias, eftersom mycket olika typer av investeringar i dag kallas påverkansinvesteringar. Det viktigaste kriteriet för påverkansinvesteringar är att påverkan av investeringen kan mätas. I kärnan av påverkansinvesteringarna beror investerarens avkastning också på en uppnådd förbättring av en viss fastställd faktor som ska mätas.

Investeringar i företag som åstadkommer positiv påverkan kan inte automatiskt klassificeras som påverkansinvesteringar. I praktiken kan till exempel köp av aktier på andrahandsmarknaden, dvs. börsen, inte vara påverkansinvesteringar. Kapitalet går inte till företaget och på så sätt inte för finansiering av företagets investeringar. I en sådan situation kan påverkan av investeringen inte mätas på något sätt. Det är bra att observera att ett sådant företag trots allt kan åstadkomma förbättringar, påverkan, genom sina produkter. Påverkan kan också avspeglas positivt i företagets affärsverksamhet, och investeraren kan gynnas av att priset på värdepappret utvecklas positivt. Det är dock inte fråga om påverkansinvesteringar.

En helt annan fråga är omfördelning av kapital exempelvis från kolindustrin till förnybara energikällor. Fördelning av kapital kan anses ha positiv påverkan, även om det inte heller är fråga om påverkansinvesteringar.

Definitionerna är viktiga för att vi ska veta vad vi talar om och vad som verkligen sker vid ansvarsfulla investeringar. Det är en del av tillväxten och etableringen av ansvarsfulla investeringar.

Uteslutningens renässans

Jag har redan i åratal tänkt att en uteslutande strategi för ansvarsfulla investeringar blir populär igen. Detta kommer att ske i snabb takt särskilt för företag inom kolsektorn. Den senaste tiden har vi hört om riktlinjer som flera stora internationella kapitalförvaltare och slutinvesterare dragit upp med avsikt att sluta investera i bolag som skapar affärsverksamhet av kol. Det är ett utmärkt beslut och stöder de likartade eller strängare riktlinjer som vi finska föregångare redan dragit upp.

Uteslutningar baserade på kolrisk kan motiveras med ekonomiska orsaker. Jag är övertygad om att uteslutning också relativt fort sprider sig till bolag som är verksamma inom andra fossila bränslen. Det tar dock lång tid innan uteslutning sker genom produktportföljer. Däremot är det sannolikt att allt fler produkter, där fossil energi utesluts i större utsträckning, kommer att tas fram utöver basprodukterna. Med tiden blir sådana alternativ allt mer allmänna och ersätter till slut produkter som investerar i fossila energikällor.

Det är troligt att uteslutning av tillverkare av tobaksprodukter också kommer att öka. För ett tag sedan ”sparkade” FN:s Global Compact, som många investerare använder, tillverkarna av tobaksprodukter, eftersom bolagens affärsverksamhet inte är och inte kan bli förenlig med principerna i initiativet. Det är intressant att se hur investeringar i tillverkare av tobaksprodukter kan motiveras, även om investeraren säger att denne använder verksamhet som är förenlig med Global Compact som ett av sina kriterier. I praktiken är det omöjligt att påverka tobaksbolagen, eftersom påverkan i så fall ska syfta till att bolagen byter bransch. Tillverkarna av vapen som är förbjudna genom internationella fördrag har redan på motsvarande sätt uteslutits från initiativet.

Utvecklingen och ökningen i ansvarsfulla investeringar fortsätter starkt i form av olika strategier. Vi på FIM och S-Banken har integrerat ansvarsfulla investeringar helt i investeringsverksamheten. Det är inte och kan inte vara en faktor som är åtskild från den ”vanliga” investeringsverksamheten.

Mika Leskinen

Placeringsdirektör | Twitter: @mikapleskinen

050 327 6985

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.