Beroendet av Finland är inte alls så illa

I fredags (14 augusti) fick vi glädjande nyheter från Statistikcentralen om Finlands ekonomiska tillväxt under årets andra kvartal. Enligt preliminära kalkyler sjönk bruttonationalprodukten (BNP) i Finland med endast 3,2 procent jämfört med föregående kvartal och med drygt 5 procent jämfört med året innan. Finlands minusprocent verkar med god marginal vara den lägsta i hela Europa, vilket med andra ord innebär att Finland klarade sig genom den första coronavågen med minst negativa ekonomiska konsekvenser. Närmast kom bland andra Litauen och Danmark, men även deras procentuella nedgång var betydligt större. USA kan även användas som referensland och dess BNP sjönk med över 9 procent under samma tidsperiod.

Det kan tyckas förvånande, men som förvaltare av en Finlandsfond lägger jag vanligen inte särskilt mycket tid på att följa den ekonomiska utvecklingen i Finland. Det räcker att veta om tillväxten ligger på plus eller minus, lite tillspetsat sagt. Anledningen till detta är att kurserna på Helsingforsbörsen snarare följer den internationella konjunkturen. Dessutom är de största bolagen på finska börsen i regel globala bolag, där Finland står för endast ett par procent av affärsverksamheten och resultatet.

Jag bestämde mig dock för att ta reda på hur mycket av Helsingforsbörsens marknadsvärde som är bundet till Finlands ekonomiska tillväxt och vad motsvarande siffra är för fonden FIM Fenno som jag förvaltar. Det är väl enklare att bibehålla en god resultatförmåga om BNP sjunker med 5 procent än om den sjunker med 10 procent. Detta borde öka internationella investerares intresse för bolag som är beroende av Finland. Och det i sin tur borde speglas i aktiekursen.

Uppgiften är inte så enkel som man skulle kunna tro till en början. Detta beror på att våra internationella börsbolag är väldigt snåla med att rapportera siffror på landsnivå, om sådana ges ut överhuvudtaget. Vanligen finns det en del information i årsredovisningarna, men jag fick också till stor del göra egna bedömningar, om vinstandelen inte fanns angiven. Jag baserade mina bedömningar på att jag har följt dessa bolag i över 15 år. Jag tror mig veta hur lönsamma verksamheterna i Finland är i förhållande till de övriga verksamhetsländerna. I ett par fall tog jag hjälp av bolaget självt och jag anlitade även analytiker. Bland de mindre bolagen finns det lyckligtvis ett stort antal vars resultat till 100 procent kommer från Finland och där är det enkelt att göra en analys. Totalt gick jag igenom 60 bolag, vilket omfattar merparten av Helsingforsbörsens marknadsvärde. Dessutom lade jag större vikt vid bolag där Finlands andel av resultatet är större än i genomsnitt.

Vad gäller Helsingforsbörsen fick jag som slutresultat att cirka 23 procent av hela börsens marknadsvärde är beroende av Finlands ekonomiska tillväxt. För FIM Fenno var siffran högre, cirka 28 procent. (Värdet baserar sig på FIM Fenno-portföljens sammansättning i slutet av juli.) För de flesta av oss är det föga överraskande att det är bolag som Elisa, Kesko och Kojamo som ligger i topp med tanke på börsens marknadsvärde. Deras vikt i indexet är avsevärd och Finlands andel av resultatet 75–100 procent. Men att Sampo återfinns på 4:e plats kom faktiskt som en liten överraskning för mig, liksom till exempel att Neste ligger på 7:e plats. Knappt 20 procent av Nestes rörelsevinst kommer från Finland. Detta är alltså min bedömning, bolaget självt uppger aldrig någon exakt resultatandel. För FIM Fenno var de viktigaste Finlandsberoende bolagen i slutet av juli i prioritetsordning Tokmanni, Musti, Kesko och Sampo. Alla bolag hade stor vikt i portföljen i slutet av juli och Finlands andel av bolagens resultat var avsevärd.

De goda Q2-resultaten för de viktigaste Finlandsberoende bolagen i FIM Fenno bekräftar för sin del Statistikcentralens prognos. Totalt sett visade finländarna och de finländska bolagen i våras att de hade utmärkt flexibilitet och reaktionsförmåga under krisen. Ett konkret bevis på detta var hur snabbt och smidigt det gick för finländarna att övergå till distansarbete. Det är knappast en tillfällighet att Finland ligger på första plats när det gäller såväl övergång till distansarbete som minst ekonomisk nedgång. För många har distansarbetet medfört längre och mer effektiva arbetsdagar än på kontoret.

Frågan om huruvida FIM Fennos 28 procent eller finska marknadens 23 procent är lite eller mycket kan sannolikt besvaras på många olika sätt. Att siffran för FIM Fenno var högre än för marknaden gjorde åtminstone mig lugn. Och hela operationen stärkte min uppfattning om att hemmamarknadsbolagen bör utgöra en stor andel också den närmaste tiden: även om det stormar ute i världen och utsikterna för hösten är osäkra, är det faktum att bolagen ligger i Finland och är beroende av Finlands ekonomiska utveckling inte så illa alls på kort sikt.

Juha Varis

senior portföljförvaltare

Materialet har sammanställts av:

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Mikaelsgatan 9, 00100 Helsingfors, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.