Gå direkt till innehållet

Riskfri avkastning eller risk utan avkastning?

Nollräntorna är här och försvinner inte i första taget. Vad innebär detta för investeraren? Lönar det sig längre att över huvud taget investera i räntor med låg risk, om man inte kan förvänta sig någon avkastning? De traditionella riktlinjerna om att diversifiera investeringarna sätts på prov och därför undrar många om de borde ändra sin investeringsplan.

Vi har lärt oss att det beroende på riskaptiten är grundläggande att ha en lämplig balans mellan investeringar i aktier och räntor. Aktier ger bättre avkastning än räntor, men volatiliteten och riskerna för förlust är också stora. Avkastningen av räntor är lägre, men ändå måttlig och stabil.

Garanterad nollavkastning

Världen har emellertid förändrats, eftersom centralbankernas styrräntor och räntorna på riskfria statsobligationer har sjunkit till noll eller till och med under noll efter de senaste decenniernas sjunkande inflation och räntesänkningar. Räntan är fortfarande måttlig på riskfyllda ränteinvesteringar, såsom high yield -företagsobligationer och tillväxtländernas obligationer, men läget är mer utmanande för lågriskobjekt. Målet med investeringar är att få avkastning och därför kan man fråga sig om det lönar sig att investera i objekt som garanterat inte ger någon avkastning, om man behåller investeringen till förfallodagen.

Frågan som allt fler investerare ställer sig idag, alltifrån privatpersoner till stora institutioner, är om det är någon idé att investera i räntor. Investerarna trodde under lång tid att nollräntorna var ett övergående fenomen och att det därför inte fanns något behov av att ändra investeringsplanen. När räntorna sjönk var ränteavkastningen i själva verket god, eftersom värdet på obligationerna steg. När återhämtningen i ekonomin ökar inflationen har diskussionen kommit i gång om en eventuell ränteuppgång, men för närvarande prisar räntemarknaden fortfarande in att styrräntan i euroområdet ligger under noll ännu under flera års tid. Därför är investeraren tvungen att avgöra hur en nollränteinvestering platsar i portföljen. När de långa räntorna går upp skulle avkastningen av statsobligationer till och med ligga under noll.

Katastrofskydd

Även om räntorna skulle ligga under noll kan obligationer med låg risk tack vare värdeförändringen på kort sikt ge en god avkastning. Om världen nu råkade ut för en ny recession eller exempelvis oron för euroområdets framtid väcktes, skulle räntan på Tysklands 10-åriga statsobligation garanterat sjunka. Räntan är nu -0,1 procent, men det är mycket möjligt att räntan skulle sjunka exempelvis till -1 procent. För investeraren skulle det innebära en avkastning på nästan tio procent tack vare statsobligationens värdeförändring. Samtidigt skulle avkastningen av aktier och andra riskfyllda investeringar på grund av den ekonomiska oron gå ordentligt på minus, och därför skulle statsobligationerna rädda portföljen från de värsta sammanlagda förlusterna.

På längre sikt är det emellertid inte rimligt att investera en väldigt stor del av tillgångarna i ett objekt som inte ger någon avkastning. Såvida man inte är rädd för att de övriga investeringsobjekten är ännu sämre, det vill säga för att deras värde skulle sjunka under lång tid. Ränteinvesteringarna har i allt högre grad blivit ett riskhanteringsverktyg. Värdet på aktier och andra riskfyllda investeringsobjekt kan tidvis fluktuera kraftigt och i det läget är det räntornas uppgift att stabilisera portföljen. Värdet på en portfölj som innehåller statsobligationer sjunker mindre än värdet på portföljer som innehåller enbart riskfyllda investeringar.

Reservkassa

Lika viktigt som att jämna ut portföljens volatilitet på kort sikt med ränteinvesteringar är det att trygga portföljens likviditet. Om investeraren behöver pengar när aktierna har nått botten, kan detta minska den långsiktiga avkastningen avsevärt. Det bör finnas tillräckligt med likvida medel i portföljen, så att investeraren inte är tvungen att sälja sina investeringar vid ”fel” tidpunkt. Penningmarknaden och statsobligationerna är de investeringar som bäst behåller sitt värde vid ett ras. Genom att sälja dem kan investeraren också få medel till nya riskfyllda investeringar när marknaden är billig. De riskfyllda investeringarna ger bäst avkastning på lång sikt, men under svaga ögonblick på marknaden garanterar ränteinvesteringarna att den tillfälliga svagheten inte förstör portföljens långsiktiga utveckling.

Alla avkastningsförväntningar sjunker

Framöver är det ändå inte så enkelt att räntorna ger dålig avkastning och allt annat ger bra avkastning. Man bör komma ihåg att de låga räntorna också påverkar andra tillgångsslag och marknader. Den ständiga räntenedgången har i stor omfattning backat upp ekonomin och investeringsmarknaden, vilket för sin del förklarar den utmärkta avkastningen under de senaste decennierna. Investerare har jagat avkastning på de mer riskfyllda marknaderna, vilket har höjt priserna på dem och samtidigt minskat avkastningsförväntningarna. Om företagens resultat eller exempelvis bostadshyrorna inte stiger i samma takt som priserna på investeringsobjekten, minskar investerarnas kassaflödesavkastning. På lång sikt minskar alltså de alltjämt låga räntorna även avkastningsmöjligheterna av alla andra tillgångsposter.

Räntornas andel av portföljen övervägs

Man får ingenting gratis genom att avstå från räntorna. Andra tillgångsklasser har bättre avkastningsförväntningar, men också större risker. Till exempel fastighetsinvesteringar har ökat i popularitet som substitut för räntor, eftersom avkastningen av dem har varit stabil och god i förhållande till riskerna under senare år. I sista hand återspeglas ekonomins problem också på bostäder och andra fastigheter. Under de senaste recessionerna har bostadsmarknaden fått stöd av de sjunkande räntorna, eftersom allt fler nya köpare har haft råd att låna pengar tack vare de minskade lånekostnaderna. Nu kan räntorna emellertid inte gå ned så mycket mera och därför kan sjunkande räntor inte längre rädda situationen. I normala fall är fastigheter ett stabilt objekt, men också de har sina risker och därför bör man inte ersätta alla räntor med dem.

Eftersom ränteutsikterna är obefintliga är det motiverat att förhålla sig kritiskt till andelen ränteinvesteringar i portföljen. Räntor med låg risk har fortfarande sin givna plats i att jämna ut volatiliteten och säkerställa likviditeten i portföljen vid kriser. De ger ändå ingen betydande avkastning och därför bör investerarna överväga hur mycket det lönar sig att investera i räntor i långsiktiga portföljer. Allt fler investerare har minskat eller håller på att minska andelen ränteinvesteringar i portföljerna, även om de inte ger upp räntorna helt.

Lippo Suominen

chefsstrateg | Twitter: @LippoSuominen

+358 50 345 5692

    • FIM Kapitalförvaltning Ab (FO-nummer 0979133-9), huvudbransch: förvaltning av placeringsfonder och alternativa investeringsfonder samt kapitalförvaltning och sammanhörande tjänster (nedan ”FIM”)
    • Adress: Norra esplanaden 33 A, 00100 Helsingfors, Kundservice (09) 6134 6250, www.fim.com
    • Bolaget är registrerat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister och har beviljats auktorisation enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    • Bolagets verksamhet övervakas av Finansinspektionen (Snellmansgatan 6, PB 159, 00101 Helsingfors, www.finansinspektionen.fi).

Uppgifterna i detta material är informativa till sin natur och bör inte betraktas som uppmaningar till utförande av transaktioner gällande enskilda finansiella instrument.

FIM ansvarar inte för transaktioner som gjorts utifrån detta material. Placeringsverksamhet är alltid förknippad med ekonomiska risker och kunden ansvarar själv för de ekonomiska konsekvenserna av sina placeringsbeslut och deras inverkan på beskattningen. Avkastningen kan utebli och det placerade kapitalet gå förlorat.

Det finansiella instrumentets historiska utveckling avgör inte nödvändigtvis den framtida utvecklingen. Innan placeringsbeslut fattas ska kunden omsorgsfullt bekanta sig med placeringsmarknaden och olika placeringsalternativ.  Kunden ska vid behov vända sig till sin skatteexpert eller en annan konsult inom affärsverksamhet eller placeringstjänster. Ytterligare information om beskattning finns också på www.skatt.fi.

Detta material utgör inte någon placeringsanalys utan det är marknadsföringsmaterial från FIM. Framtagandet av detta material står därmed inte under regler och stadgar som gäller placeringsanalysens oberoende och de handelsbegränsningar som ingår i denna reglering. Informationen i detta material utgör inte heller investeringsrådgivning enligt lagen om investeringstjänster. Vid utformandet av materialet har inte mottagarens ekonomiska ställning eller andra omständigheter i det personliga läget beaktats, utan syftet med materialet är att ge allmän information om finansiella instrument/marknader/placeringsverksamhet som presenteras där och därmed fungera som marknadsföringsmaterial för de finansiella instrument/marknader/placeringsåtgärder som materialet behandlar.

Den information om tjänsteleverantören som lagen om investeringstjänster kräver, information om distansförsäljning enligt konsumentskyddslagen och beskrivningar av de risker som ansluter sig till finansiella instrument finns tillgängliga på www.fim.com. Kunden uppmanas ta del av denna information innan placeringsbeslut fattas.

Detta material är avsett endast för en namngiven mottagare. Mottagaren har inte rätt att överlåta, kopiera, reproducera eller på annat sätt överföra detta material till tredje part utan FIMs samtycke. Upphovsrätten © och alla andra immateriella rättigheter till detta material tillhör FIM och samtliga rättigheter förbehålls i alla länder.

Detta material eller kopior av det får inte distribueras i USA eller mottagare i USA så att det strider mot de begränsningar som lagen i USA ställer. Distribution av materialet i USA kan betraktas som en förbrytelse mot dessa lagar.

Telefonsamtal med FIMs representanter kan spelas in och användas vid avgörande av tvister.