Förbättrad bakgrundsinformation för placeringar

2017-12-07

MiFID II-direktivet som börjar gälla i början av nästa år förbättrar EU-ländernas placerarskydd. Det här bör placerarna veta om reformen.

MiFID II-direktivet (Markets in Financial Instruments Directive) börjar gälla i början av 2018 och är EU:s reglering av placeringstjänster. Syftet med direktivet är att förbättra placerarskyddet och öka transparensen på finansmarknaden.

Hur gynnas FIMs kunder av reformen?

I samband med placeringsrådgivningen får du som är kund hos oss ännu mer detaljerad information om varför en viss placeringsprodukt lämpar sig för dig.

Det blir även lättare att jämföra placeringsprodukter när vi och andra tjänsteleverantörer måste specificera kostnaderna noggrannare än tidigare.

Vad förutsätter MiFID II av kunderna?

Du behöver inte vidta några särskilda åtgärder. Däremot kräver den nya regleringen att

vi uppdaterar avtal och kunduppgifter. Därför ställer vi några frågor.

Vi har tidigare bett FIMs kunder att redogöra för bakgrundsinformation om till exempel inkomster och förmögenhet.

I fortsättningen är vi tvungna att utreda exempelvis kundens placeringsmål och inställning till risker och förluster mer detaljerat. De här uppgifterna ger våra experter en uppfattning om din ekonomiska situation för att de ska kunna rekommendera lämpliga placeringsprodukter.

MiFID II kräver att företag som bedriver handel med värdepapper eller derivat skaffar sig ett så kallat LEI-nummer (Legal Entity Identifier). Vid handel med derivat blev numret obligatoriskt redan i början av november. Från den 3 januari 2018 krävs numret även vid handel med börsnoterade finansiella instrument.

På vilket sätt blir det lättare att jämföra olika placeringsprodukter?

I fortsättningen erbjuds jämförbara uppgifter som motsvarar fondernas faktablad för ett större utbud av placeringsprodukter än tidigare, till exempel om ETF-fonder och strukturerade placeringsprodukter. Dessutom sker ändringar i kostnadsrapporteringen av alla placeringsprodukter före beslut om placering och vid rapportering i efterhand.

Framöver måste tillhandahållare av placeringstjänster definiera tydligare vilka målgrupper de kan sälja olika placeringsprodukter till. Varför?

Vi och andra tillverkare av placeringsprodukter bör ha en bättre uppfattning om kundernas behov för att kunna utveckla produkter som uppfyller behoven.

Många placeringsprodukter har speciella egenskaper som placeraren bör känna till. I vissa fonder kan exempelvis placeringsandelar inte köpas och säljas under alla bankdagar. Istället förekommer teckningsdagar bara fyra gånger om året.